När jag valde att resa till Norge och jobba förra året innebar det att jag fick pausa försommarens segling i Bohuslän. Jag som seglat Olivia från april till jag reser till båten i Grekland, kände mig stuvad på någonting. Tidigare år har jag känt mig ”inseglad” inför sjösättningen i Grekland. Jag har bara fortsatt min … Fortsätt läsa Människor behöver människor
Döden lämnar tomrum
Vi är en endast ett lån sa mormor många gånger under min uppväxt. Jag förstod först inte vem som lånade ut oss, men fick det utrett ganska omgående. Vi var ett lån från Gud. Gud ger och Gud tar. När vi behövs på andra sidan är det dags att återvända. Mormors tro var ingen dogm … Fortsätt läsa Döden lämnar tomrum
Min slumrande själ vaknade och sträckte på sig som en nyfödd.
Min mamma älskade teater. Teater var på allvar. Mamma valde skådespelaryrket redan som sjuåring när hon såg den legendariska skådespelerskan Tora Teje på Sundsvalls Teater. En garvardotter med sådana ambitioner kunde säkert lätt göras till åtlöje i en tid och värld som var hennes. Men mormor förstod och tog med dottern till teatern många gånger. … Fortsätt läsa Min slumrande själ vaknade och sträckte på sig som en nyfödd.
Under vägen hem valde jag att stänga igen min inre domstol – för gott!
I vår kultur hyllas de god framstegen. Att lyckas är viktigt. Att misslyckas är förknippat med skam och när det sker dömer vi oss gärna hårt. I alla fall när det kommer till mig själv. Men kan det lyckosamma existera utan dess motsats? Det finns bara ett sätt att undvika misslyckanden och det är att … Fortsätt läsa Under vägen hem valde jag att stänga igen min inre domstol – för gott!
När möjlighetens tåg gör ett kort uppehåll vid just din station, är det bara att kliva på.
Att göra en ”Bodil Malmsten” har lockat mig sedan jag läste hennes bok Priset på vatten i Finistère (2012). Min mamma gjorde sin långt innan Bodil men det är en helt annan historia. Min framtid har varit oviss länge. På gott och på ont. Det finns en slags barnslig frihet i det. Att ha arbete … Fortsätt läsa När möjlighetens tåg gör ett kort uppehåll vid just din station, är det bara att kliva på.
Desperationens korsriddare är på väg över sluttningen.
Mitt hår blir trassligare och trassligare och när jag gick förbi skyltfönstret i min ändlösa jakt efter en mekaniker blev jag lite chockad. Jag såg smått galen ut. Morgonen började annars klockan åtta. Jag väcktes av ljudet från grannbåtens ankarkätting. Tänkte att kanske de drar upp min kätting också när de ändå håller på. Det … Fortsätt läsa Desperationens korsriddare är på väg över sluttningen.
När säkringarna tar död på varandra låser jag båten och kastar nyckeln i sjön
Vaknade ganska tidigt. Har legat i den här viken alldeles för länge känner jag. När det började smälla lite i fallen vid masten förstår jag att gårdagen snart är tillbaka. Inte en inblåst dag till tänker jag och kollar windyappen. Det ska var måttliga vindar i Porto Heli. Där har jag också en favoritvik. Jag … Fortsätt läsa När säkringarna tar död på varandra låser jag båten och kastar nyckeln i sjön
Hut går hem din bortskämda svenskjävel.
Ett montage. Detta är inte katten i berättelsen. Fanns ingen tid för fotografering. Men presenningens trasor är dessa. Jag anländer till Atens flygplats och inser vid bandet att väskan med allt som Frida behöver är någon annanstans. I ett annat land. En känsla av hopplöshet bordar mig. Men att en sordin lägger sig över mina … Fortsätt läsa Hut går hem din bortskämda svenskjävel.
Vad betyder en upplevelse om man inte får dela den?
Tog bussen in till Ålesund idag. En resa på två timmar ungefär. Vädret skulle vara regnigt men att stanna i Stranda ville jag inte. Eller det har inkommit en slags stress att jag måste uppleva så mycket som möjligt. Sedan jag kom till Norge i februari har det räckt att bara vara här. Jag har … Fortsätt läsa Vad betyder en upplevelse om man inte får dela den?
Jag lever med örat mot marken.
Mormor kallade mig lilla Gullhöna när jag var barn. Gullhöna. Ett namn som förmodligen var hämtad från Alf Prøysens ”Alla tiders gullhöna”. En barnbok som gavs ut i slutet av femtiotalet. Jag hade totalt glömt bort det eftersom tillsammans med mormors död, 1984, föll namnet i glömska. Men då och då återuppstår betydelsefulla minnen eller … Fortsätt läsa Jag lever med örat mot marken.
millanweise 