Hur ska det gå?

Jisses, utbrister jag och mina händer far helt automatiskt upp och landar på kinderna. Jag är i Grekland. Lagt oss på svaj och tagit mig i land i den lilla dingen. Mitt ute i det vackra landskapet inser jag att jag nog glömt stänga av motorn på Frida. Jag vänder om för att ta mig tillbaka till båten. Det tar längre tid än vanligt, som att jag tar mig fram i gyttja, men tillslut skymtar jag det gröna. 
 
I vattnet kör Frida race runt sin egen axel. Hon sladdar och vågorna omkring henne yr. Andra båtar har tagit sig närmare henne och jag ser människor på däck som tittar förskräckt. För varje varv ser det ut som hon borrar sig ner genom vattenytan. Jag skriker. Ingen hör. Sedan ser jag två kostymklädda (?) män slänga sig i vattnet och ta sig upp på henne. De stänger av motorn och allt blir stilla.  

Jag står på båten. Tillsammans med säljarna. Frun tittar allvarligt på mig och säger med tyngd; hur ska det här gå? Jag frågar om hon skulle kunna visa mig hur ankarvakten fungerar, men hon har feber och säger att vi gick igenom allt när du var här och köpte henne. Hon vill inte ens peka ut var den sitter.

Jag sitter vid ett bord med mannen. Han talar om för mig att de, under alla år undvek, att ligga på svaj. Det är sååå farligt. Men, säger jag, jag har ju ingen hamnplats! Hur ska det gå? Men jag får inget svar. Han ser bara väldigt bekymrad ut. Sedan ser vi båda ett dramatiskt himlafenomen alldeles ovanför viken där Frida ligger. Det gör mig återigen uppjagad. Mannen ser det och nickar långsamt. Så där som man gör när en vill förstärka den andres rädsla. Typ. Och jag som ska få hit barnen utropar jag.

Sedan vaknar jag.

Jag har köpt båt i främmande land. Jag har endast fyra säsongers seglarkunskaper. Jag har aldrig manövrerat eller seglat en sådan stor båt, eller en långkölad för den delen. Jag har precis (eller knappt) lärt mig göra ett pålstek. Jag är själv

Hur ska det gå?